Ni känner han som Henrik Eriksson. Den långe sheriffen i journalist klassen. Men bakom skägget döljer sig sidor som få känner till. Sagan om Henrik- Henrik har sedan barnsben blivit luttrad att fotboll och i synnerhet Elfsborg är förenat med positiva vibbar.

Henrik fastnade snabbt för sporten men gav ett okuvligt finger till sin faders klubbkänsla. Henrik som vid denna tid stötte ihop med grannkillen Gústav Burman( som senare kom att kallas Löken eller Svitte, detta kommer från hans karaktäristiska livsstil. ”Löken”) och även hans eminenta far Stefan ”Stiffe” Burman. Henrik föll som en fura för deras hängivna och substansfulla tilltro för Djurgårdens IF.

Henrik som precis hade lämnat förskolans innergård och enligt han själv blivit herren på täppan( första klass ). Sydde sig genast en DIF- Mössa i slöjden och förkunnade att han var ”för evigt trogen Dif” Denna kärlek var/är ren som nyfallen snö.(senare tillverkades även en brevlåda, se efterord)

Henrik är en sportmänniska av rang, så hans beslut att plugga journalistik och sedermera inrikta sig på sport är ingen Newsflash. På tal om Newsflash så kan jag nämna att Henrik redan som liten kille figurerade på löpet. DN-galan 1999, Henrik koketterar omkring med en fransk man (french hotdog Krabba sallad Sindey Peters, Med Klubba) i handen.

Plötsligt ser den lilla mannen den stora-snabba-mörkhyade-mannen(Maurice Greene). Henriks första reaktion var, ”jag måste lägga rabarber på hans gyllene skorna” på knarrig tredjeklass engelska ”ursäkta mr greene can I get your golden shoes after the race, please mr greene? ” – I´ll give you my autograph.” Henriks ögon var större än golfbollar (källa: Säker) Tyvärr kom inte Maurice Greene tillbaka men Henrik väntar tålmodigt.

Henrik är inte bara grym på sport utan gör sig även mycket bra på film, resultatet av en OMX finansierad dokumäntär-resa till Glasgow försvann dock då undertecknad utsattes för ett inbrott. De våldtog min bostad. Men för att göra en lång historia kort. Henke är en fullfjädrad poledancer med en tunga vassare än Hitler.

– Vi drar ner till baren!

– Sure thing!

– Kom igen nu, Jägermeister och bira vi gör en Submarine.

– Låt säga att det tog inte många minuter innan andra ubåten anlände.

– KRASH!

–Where the fuck is henrik?

– I think he went to the restroom.

– Dags att kolla läget, Toadörren öppnas,

– Resultat Henrik hade snubblat och när en man frågade hur det gick, svarade Henke

– You got a light, bud?

Utbildnings material från nyårsveckan finns dock fortfarande att låna på begäran. materialet innehåller;

• Kexchoklad
• Screwdriver
• Flytspakel
• Skur mopp.
• Skidåkning

+Extra matr, bortklippta scener. Samt en tolkning av ”Puff the magic dragon”

Dessvärre har Henrik en del svaga sidor också. 1. tål inte nötter 2. tål inte ketchup 3. tål inte äpplen 4. tål inte ett slag av muskelbyggare. *

– Henrik upp med garden och in med hakan. Rear necked grepp kan inte kopplas på ett kompakt hakparti.

Jag och Henrik möttes för en 8-10 år sedan och jag kan stoltsera med att jag gett han närmare 100 öknamn. Men de sägs att ”kärt barn har många namn.”

På besök hemma hos Anders Bagge tillsammans med Vito Luprano, Celine Dions producent, och hans nya stjärna Krista.

Foto: Anna J

Imorgon kommer ”Bo A Orm” gästblogga efter att jag frågade om han ville. Jag gav honom fria tyglar och sa att han kunde skriva vad han ville. Nu har han tagit sig friheten att skriva första delen i en följetong. Underhållande kommer det i alla fall bli..

Snön knastrade under skorna när jag och Kalle tog en vinterpromenad ner till torget i Mariefred. Kallt om kinderna och tendens till is i skägget från luften jag andades ut. Fastnade i värmen hemma hos en kompis som bjöd på en kopp kaffe och fika. Jag och Kalle blev kvar på en fyra timmar långa fika, som var både värmande och god. Tack Oscar!

Ligger raklång i soffan och kollar på TV med min pappa. Vi delar på en öl och kollar på hockey.  Har vart i stan idag för att kolla in hysterin. Fan vad trött jag blir på folk ibland. Dom är verkligen överallt och tar ingen hänsyn. Gav upp efter någon timme och gick ner till T.G.I Friday’s för att äta middag med Paulina. Mysigt och skönt att sätta sig ner i värmen och prata med någon man älskar. Maten var god och på tåget hem mot läggesta, kom paltkoman som ett slag i ansiktet. Halvsov och satt och nickade hela vägen hem.

Hemma från grabbhäng och en vedeldad bastu som renade både kropp och själ. På vägen hem kör jag förbi ett stort rött hus och varje gång tänker jag nyår för x antal år sen. Min kompis bredvid mig tittar på huset när vi kör förbi. ”Det där var den bästa hemmafesten jag vart på” Jag nickar och håller med. Det var roligt folk, galna upptåg, raketer och en perfekt mängd alkohol. Hur kommer man annars på att övertala någon att såga ner granen med en brödkniv? Inte utan den perfekta mängden iaf. För det är i just det stadiet man tror att alla idéer är bra och roliga för alla. Inte bara för dig själv och din fulla kompis.

Det är klart dom tycker det är kul med en halv gran. Vem gör inte ?

Det här gången blir det också hemmafest. Fast lugnare. Eller kan det bli lugnt om man umgås med ett gäng polacker? Tveksamt.

Vörtbröd, skinka och sötstark senap.

Julen håller fortfarande i sig då ensamma hemma två rullar på tv4+ och fikat är framdukat för sjutioelftegången på tre dagar. Om en timme ska jag ta och Paulina upp till en polare och dricka min isländskt öl. Alltid kul att testa nått nytt och jag har min syster att tacka för ölen. Hela familjen är nämligen samlad och hon har rest hit från Island och var då snäll att stanna till vid tax free shoppen. Återstår att se om det är kvalitetsgrejer.

Åter till fikat och Ensamma hemma 2.

God fortsättning:)

Sry Petter. Men fan vad jag älskar julen:)

Nu mot stan och inhandla de sista julklapparna.

Bloggvärlden sammanfattar 00-talet och jag är inte sämre själv. Fast som sann 00-talfanatiker så snor jag gärna saker från internet och ber er läsa denna.

Fredrik Virtanen sammanfattar 00-talet i en krönika i aftonbladet. Ni kan läsa den här och här.

Och här har ni ett utdrag från krönikan om ni inte orkar klicka här.

”00-talet var årtiondet då vi levde på nätet. Verkligheten flyttade in i cyberspace, cyberspace blev verkligheten. Vi gick inte ens ut för att hyra film eller köpa musik, den snodde vi hemma i soffan. Och eftersom det var ett oerhört kommersiellt och cyniskt årtionde där framgång mättes i antal klick på internet – det spelade ingen roll varför det klickades bara att det klickades – blev det ett inferno av sex, skvaller, shopping, stekare och kändisar som vann. Och det var ju inget nytt, det hade ingen ny look.

Såhär ungefär:

60-talet var Beatles-kostymer och mods, 70-talet var hippies och progg, 80-talet var new wave och rosa, 90-talet var, hm, inte så mycket det heller, men grunge och IT-skejtare kanske.

Hur klär vi ut oss när det är dags för 00-talsfest?

Hur klär man ut sig till bloggare?”

Till världsmedborgaren Johan Felix Andersson. Här är mina ord från det fantastiska 00-talet.

GOOGLA. FACEBOOKA. MESSA. BLOGGBÄVNING. KLIMATHOTET. FOPPATOFFLA. CURLA. ADDA. NÄTPOKER. FASHONISTA. SPEEDDEJTING. FICKLA. MILLENIUM. LÄNKA. DAGENS OUTFIT.

Ja ni förstår. Vilka ord har jag missat? Ryck in nu världsmedborgaren och styr upp denna hög av ord.

Första terminen på Kaggeholm är slut och alla har åkt hem för att fira jul. Innan vi gick på lov gjorde vi ett fantastisk första nummer av E-nytt. På chefredaktörens blogg, http://www.petite.nu/, kan du ladda hem första numret i pdf-format. Som sagt, extremt läsvärt!

Petite tackar redaktionen och så gör även jag! Bra jobbat Johan, Oskar (som lovat att han ska börja blogga efter nyår), Ida (som har en blogg men adressen är hemlig), Jonathan, Johanna, Marcus, Isabel, Boston, Madde, Anna J, Anna R S, Cassandra, Maria och Emma.

Ses den 7e!

Det har gått två dagar efter idolfinalen och många kanske tror att Anders Bagge pustar ut. Men hemma i studion på Färingsö jobbas det för fullt.

– Ni är lite tidiga, men det blir bra. Då kan ni hänga med ner till studion och träffa Celines Dions producent och hans nya stjärna säger Anders och skrattar.

Klockan närmar sig fem på eftermiddagen när vi svänger av den smala grusvägen ute på Färingsö. Vi stannar till framför ett stort vitt hus och samtidigt som vi parkera bilen öppnas dörren till huset. Anders Bagge kliver ut genom dörren och hälsar glatt. Det är mörkt ute, nästan minusgrader, och det är bara knapparna från kodlåset på dörren som lyser i mörkret. Anders knappar in koden och dörren klickar till. Ljud och ljus strömmar ut och basen pumpar tungt. Nere i studion sitter Vito och Krista. Vito Luprano har varit producent till Celine Dion och Anders kompis i över tio år. Han har tagit med sitt nya stjärnskott Krista (Kristina Chalhoub) från Montreal för att spela in en ny skiva.

Det är söndag och Idoläventyret är över för den här gången för Anders. Han medger att det kommer att kännas lite konstigt nu på fredagarna när han inte ska sitta i juryn och bedöma idoler. Det är hans andra säsong som medlem i juryn och han tycker att det bara blir bättre och bättre.

– Vi var mer sammanhållna i år, det var proffsigare och vårt crew var ännu bättre än förra året. Och det bästa av allt var att jag inte var nervös den här gången.

För förra året höll det på att ta slut för Anders redan under första veckan. Han hade kommit till Umeå fyra dagar innan Idol skulle spelas in. Han satt uppe på sitt rum på hotellet när han kände att panikångesten kom över honom. Han bestämde sig då för att gå ner till producenten och säga till att det inte funkar. Han ville hoppa av. I samma ögonblick kommer producenten in och meddelar att det är tio minuter kvar.

– Jag fick jag gå ner. Jag var jättenervös när första sökande kom in, men det gick bra och jag kommer ihåg att jag tyckte det var roligt.

Årets upplaga av Idol har inte heller varit helt smärtfri. Anders blev sjuk och fick lunginflammation. Hans flickvän, Sarah Johansson, hade varit nere i Göteborg där hennes barn varit sjuka och nu hade både hon och Anders insjuknat. Anders berättar och gestikulerar samtidigt som ytterdörren öppnas. In i köket kommer Sarah med händerna fulla av matkassar. Hon hälsar samtidigt som hon stöter i ett bord.

– Älskling, du måste titta rakt fram när du går. Jag har nog världens snällaste tjej. Jag älskar Sarah och katterna. Vart fan är katterna nu då?

Anders reser sig upp och går iväg för att leta efter katterna. Hela familjen Bagge består av honom själv, Sarah och sju djur. Sarah har även tre egna barn från ett tidigare förhållande.

– Djuren är mina barn, men jag önskar att jag hade egna. Det skulle vara kul men det känns som att loppet är kört. Jag är ju 42 år och kanske lever i 20 år till. Då är det inte så kul att dö när han eller hon tar studenten. Så jag är lite rädd för att skaffa barn.

När han inte sysslar med musik eller sitter i juryn, hänger han gärna ute hos Eva som har hand om Viltjouren. Det är hans absoluta favoritplats på Ekerö, men den senaste tiden har han vart för upptagen och inte hälsat på så ofta som han vill. Det ska det dock bli ändring på när han är ledig i januari. Fram tills dess är det fortfarande jobb som gäller. Made in Sweden, säsong två, ska spelas in under mellandagarna uppe i Åre.

År 2010 blir ett fullspäckat år för honom om allt går enligt planerna. Han har nyligen köpt upp ett bolag som sysslar med animationer och anledningen till Anders investering är lite annorlunda.

– Han som var VD där innan har blivit misstänkt för mord. Det är helt absurd! Jag känner honom hur bra som helst. Jag kan inte tänka mig att han har mördat. Men när vi var nere i Prag så sov jag i rummet bredvid honom. Det är lite läskigt.

Anders fortsätter att berätta om sina planer för året som innehåller det mesta. En sväng till USA, en annan till London, skriva musik, presentera och placera låter runt om i världen. Även om han reser runt och jobbar mycket, har han ändå kommit fram till att han älskar Sverige, speciellt Stockholm och huset på Färingsö.

– Jag köpte huset som mitt landställe. Då var det nergånget men jag gillade det. Jag började åka ut hit, hämtade massa grejer och sedan slutade jag åka till huset i Djursholm och då sålde jag det.

Katterna och hundarna fortsätter att leka och reta upp varandra. Anders ler och njuter. Han gäspar lite, lutar sig tillbaka och ursäktar sig. Han jobbade i studion till klockan sex på morgonen och sov sedan tre timmar till nio på morgonen. Sedan fingrar han lite på korset runt sin hals.

– Jag är kristen och det har jag varit hela mitt liv. Jag går inte i kyrkan men jag tror på gud. Jag har vart med om så många konstiga saker som har hänt mig. Jag har haft sådan tur och någonstans tror jag att gud finns där och inte vill att jag ska dö.

Henrik Eriksson

Första gången den fuckar upp min sömn. Vad gör man inte för journalistiken?
Hoppas på att jag kan ladda upp lite bilder från Anders CRIB imorgon. Eller idag? Eller va fan. NU måste jag skriva vidare

Anders: -När jag kommer till Idol, då är det såhär. Det är så kul,dom är på en hela tiden, sminköserna ba, pa pa pa pang, dom sätter ju på en smink hela tiden. det är ganska kul, man ser så slät ut i hela ansiktet, det är rätt kul faktiskt, och så tycker man att det här ser rätt bra ut och så dushar man och så är man tillbaka i det här gubbhänget igen.
Jag: -Gubbe och Gubbe du är väl bara fyrti…
Anders: -41, 42 i januari, det är ju nästa år..

Anders:vet du vad som var det sjukaste på facebook?
Jag: Nee..

Har precis kommit hem från en intervju med Anders Bagge hemma hos honom. Ska sätta mig ner och skriva ett person porträtt som kommer innehålla det mesta. Pistolhot i L.A, världsstjärnor som Celine Dion och Jennifer Lopez, hur det är att bo på ekerö, hur fet en hotelnota i los angeles är efter 10 veckor och hur han firar jul med sin nya kärlek Sarah.

Träffade även Vito Luprano som är Celine Dions producent och intervjuade honom och hans nya stjärna. En 20-åring från Montreal som heter Krista.

Tillbaka till skrivandet…

Efter att Erik vunnit och sjungit låten en sista gång rusade journalistpacket+en student fram till scenen för att snacka med Idolerna. Snacka om att det var kaos där framme. Runt scen var det galet många kids som skrek konstant efter allt och alla. Uppe på Scen var det fajt om vem som skulle få första intervjuen med vinnaren och jag tror att Aftonbladets Tobias Ek var först fram. Galen snubbe för övrigt. Han showade rejält uppe på pressläktaren och inne i pressrummet. Annars var det mest mingel och lite jobb för journalisterna. Anna sprang runt nere vid scenen och fotade hela kvällen och det gjorde hon bra. Mental five på den Anna!

Tillbaka till scenen och allt galet folk runt omkring oss så fick jag ett snack med Anders Bagge. Han verkade vara sjukt uppe i varv och pratade på om det mesta. Laila Bagge däremot snackade jag med medans hon skrev autografer till publiken. När jag frågade henne om hon kunde berätta nått roligt och okänt om Anders, fick hon någon form av blackout innan hon svarade att ”ja, han hänger ju mycket på den där jävla viltjouren” Resten av hennes kommentarer kan ni läsa i E-nytt nästa vecka eller här på bloggen.

Fick höra från både en klasskamrat och folk som smsade att jag och Anna visades flitigt i TV4s eftersnack…kul att man säkert stod med ryggen till. Nästa gång ska jag stå vänd mot kameran och smila som Andreas Carlsson. Läskigt vita tänder på den snubben.

Kul var det iaf och ytterligare än bra erfarenhet. Det gäller att lära sig att ta för sig i denna branch och inte vara blyg. Ut med armbågarna och våga frågra!

Journaliststudenten.se är där det händer!

Snart börjar sista akten och Adam Alsing sköter sitt jobb som Dj perfekt.  Vågen har rullat runt några varv i Globen och Lady Gaga pumpas ut ur högtalarna.