Månad: november 2009

Diktator?

Skriven av – november 30, 2009

Jag har tydligen blivit en diktator nu. ”Skriv ett jävla inlägg” . Jag erkänner, det var mina ord. Men diktator? Det var väl att ta i? Eller tycker du, Johan, Att jag har likheter med denna man?

Fotbollsporr var namnet!

Skriven av – november 29, 2009

Zlatan gör 1-0 till barca efter fem minuter på plnanen. Hussfeldt skriker högre och längre än sina spanska kolleger på läktaren.

MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!

Milano mot Florens, Londonderby och El Clásico

Skriven av – november 29, 2009

Fotbollsporr på hög nivå denna söndag. Fan vad jag älskar denna sport!

Fredag. fast baklänges

Skriven av – november 27, 2009

bloggaröttvinidolvattenröttvinmörkchokladbakadpotatisskagenröralaulcallingstryktipsetstädapendeltåg-tunnelbanabilkaggeholmenyttskrivalunchresarchbusstunnelbanapendeltågfrukostduschvaknar.

http://enytt.mixmedia.se/sv/Lokalt/Osakert-kring-julskinkan

Kvällsblogg

Skriven av – november 25, 2009

Idag drog vi igång sista veckan med E-nytt på nätet och jag måste säga att jag verkligen är imponerad. Alla på redaktionen ger verkligen allt och hittar intressanta nyheter och vinklar. Imorgon jobbar jag som lokalnyhetschef, vilket betyder googla och rssa sönder the world wide web. Ni följer morgondagens arbete på våran webbtidning på den här adressen http://enytt.mixmedia.se/

Ska bland annat bli intressant att se hur den Peter Carpelan (M) svarar på kritiken från oppositionens Ulric Anderssen (S) Här är ett utdrag från Oskars text i dagens upplaga

”– De ledande C- och M-politikerna tillhör samma familj som sina kusiner i Vellinge, säger Ulric Andersen, S, oppositionsråd i kommunen.”


Tre nya bloggare

Skriven av – november 24, 2009

Johan, Oskar och Marcus bloggar nu på www.journaliststudenten.se

Från knattefotboll till Allsvenskan

Skriven av – november 23, 2009

Med tre omgångar kvar av allsvenskan står Philip Hellquist och hans lag inför säsongens viktigaste match. Pressen på spelarna är stor. Men ynglingen från Kista vet hur han ska tackla ansvaret.


Klockan närmar sig två på eftermiddagen när Philip Hellquist joggar ut på Stockholm Stadions gröna matta. Läktarna är långt ifrån fyllda men när fansen på Sophialäktaren drar igång ”sjung för gamla Djurgår’n” före avspark följer resten av stadion med. Philip står i mittcirkeln tillsammans med anfallskollegan Mikael Dahlberg och de vet att nu är det vinna eller försvinna som gäller. Sången tar slut och publiken sätter sig ner på stadions hårda träbänkar, men samtidigt tar supporterföreningen Järnkaminerna ton. ”KÄM-pa Djurgården, KÄM-pa Djurgården”. Och att kämpa för Djurgården är något 18-åriga Philip Hellquist gjort i hela sin karriär. Från knattefotboll till a-laget. Urdjurgårdaren från Kista är en stor publikfavorit och nu ska han starta säsongens viktigaste match.–Det är en avgörande match för båda lagen och för framtiden. Vi måste vinna. Formen känns jävligt bra och jag är väl förberedd.

Två dagar före matchen träffar jag Philip efter träningen vid Kaknäs träningsanläggning. När resten av laget går av planen stannar Philip kvar för att träna avslut. Han ropar på lagkompisen Trimi Makolli och de bestämmer att de skjuter varannan gång.
–Jag har alltid tränat extra. Jag tycker det är viktigt och just nu vill jag träna upp mitt huvudspel och fysiken. Jag vill bygga på mig lite till och gå upp några kilo. Det är viktigt att kunna hålla bort spelare.

Som yngst i laget får han nästan alltid samla ihop bollarna efter träningen och idag är inget undantag. På väg upp mot omklädningsrummet föreslår Philip att vi kan sätta oss vid borden utanför den gröna baracken.
–Jag tycker det är en fin grej att de yngre visar respekt mot de äldre, det är klart att man ska hjälpa till. Det behöver inte bli överdrivet, men jag tycker det är fel om de äldre behöver bära bollarna när det finns unga som kan göra det. Det är naturligt.

Philip har alltid sett upp till de äldre spelarna i laget och försöker alltid ta efter de på träningarna. Mittfältaren Prince Ipke Ekong är en av spelarna som är extra betydelsefull för honom. Har Philip bråttom efter träningarna är det Prince som tar med honom i bilen och skjutsar honom till skolan på Södermalm. Där går han sista året och tar studenten till våren, men hade hans lärare fått bestämma hade han fått gå gymnasiet i fyra år istället för tre.
–Jag ville klara av det på tre år och det har gått bra. Jag tror det är viktigt att man har en bra utbildning och det kan nog vara bra för fotbollen, man kanske blir lite smartare där också.

När jag frågar Philip om hur Djurgården har ställt upp för honom, tittar han upp och får genast en allvarligare blick.
–Jag kan bara prata för mig själv, för mig har det varit bra. Det är upp till en själv om du vill bli en bra fotbollspelare eller inte. Det är ingen annan som kan göra jobbet åt dig. När jag var yngre blev jag tidigt uppflyttad till äldre lag. När jag var 14 blev jag uppflyttad till juniorerna. Sen när jag var 16 blev jag uppflyttad till a-laget. Det är positivt att få spela med de äldre så att du kan utvecklas.

Philips framgångssaga i Djurgården har inte varit helt problemfri. När han var 16 år blev han skadad och var borta från fotbollen i sex månader. När kompisarna kom och knackade på dörren under sommarlovet och frågade om han ville spela så kunde han inte. Istället fick han följa med sina kompisar och titta på när de andra spelade.
–Det var en tung period, jag var borta hela säsongen, från maj till september. Man vill göra så mycket saker. När jag kom tillbaka efter skadan var suget stort och två månader efter fick jag träna med a-laget och gjorde mål i Pojk-sm-finalen.

Philips recept på framgång har alltid varit att köra 100 procent på träningar och matcher. Han får ofta beröm för sitt slit och arbete. Målet är att bli proffs, en världsklass spelare som den brasilianska idolen Kaká i Real Madrid.
–Det är det som kommer bära mig framåt, man kan inte komma och känna att man ska ta det lite lugnt någon dag. Det går inte. Man måste alltid tänka här och nu och blicka framåt och tänka att man ska utvecklas.

Slutsignalen lyder på stadion. Djurgården har rest sig på tio och slagit sina motståndare. Nästa ödesmatch är några dagar bort. En ny kamp, en ny utmaning. Det känns som det är där han hör hemma. I de stora matcherna.

Philip Hellquist

Skriven av – november 23, 2009

http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=10184&typ=1

Henrik Eriksson läser Journalistik på Kaggeholms Folkhögskola och porträttet av Philip Hellquist är ett skolarbete som vi valt att publicera på dif.se. Intervjun gjordes innan Allsvenskan var avslutad.”